Sveket.
Du ringer mig i panik, din röst är otydlig och sluddrig och jag hör rädslan.
"mitt hjärta slår så jävla fort jag tror jag kommer dö, jag har rökt nå jävla skit .. Jag har ringt ambulans, men de skulle ta så jävla lång tid, kan du komma hit och köra mig på akuten?"
Mitt hjärta stannade upp, och jag fick kämpa för att hålla tårarna inne. Bad till gud att bensinen skulle räcka och sen körde jag, så fort jag bara kunde med allt under kontroll och tårarna rann..
Varför i helvete gör du så här mot mig? Och mot dig själv? Och din familj?
Har setat på intensiven och sett på dig, med kablar och slangar över hela kroppen. Vakat över dina hjärtslag och hur mycket syre du tar in.
Jag har lyssnat när du berättat för personalen vad du har tagit, och hur mycket.
Jag har tvingat tillbaka alla känslor av svek, sorg, och besvikelse
och jag har setat och hållt din hand och bara tänkt, Hur kunde det bli såhär? Hur kunde du hamna så jävla fel?
Jag sa till dig att fortsätter du så här så kommer jag inte kunna finnas kvar i ditt liv, den dagen du beslutar dig för att sluta med drogerna då kommer jag vara med dig varje minut om så krävs.
Men jag klarar inte av att känna såhär, klarar inte av oron, lögnerna, ångesten, att ständigt kolla telefonen för att du kanske har hört av dig, för att det kanske har hänt någonting.
Jag har inte orken till det, om jag ska vaka över dig så kommer jag dö själv.
Jag kom precis hem, Jag har setat vid din sida sen klockan 00 ^ och du somnade efter att dom proppat i dig massa lugnande (vad är det för sjuk jävla sjukvård som ger missbrukare mer droger?)
Helt sjukt, jag blir arg och frustrerad. Kan han inte sova så får han väl vara vaken då, så tycker jag. Men nej, vi gör det enkelt. Proppar i honom lite mer så sover han så lugnt och fint sen och ja föresten får du abstinens besvär så kan du få lite andra piller också, benzo ^ GREAT SUCCESS.
äh fyyyyy faaaan i helvete.
Jag vet att drogerna är starkare än allt annat runt om och det gör så jävla ont, så jävla ont att misslyckas, att se en människa man älskar tyna bort. Jag har sett det förut och trodde jag skulle slippa se det igen, men nej. Tydligen inte.
Jag har väntat på att denna dagen ska komma, då något allvarligt skulle hända dig. Hur hemskt det än var så hoppades jag på att du skulle vakna upp och se att det inte håller längre, att du måste byta riktning i ditt liv.
Orden du sa till mig när du låg på IVA skar i mitt hjärta
"Det hemskaste är inte att jag är här, det jobbigaste är att jag inte kommer kunna röka min sista Fent*"
Jag orkar inte ens med att hantera mitt eget beroende, hur ska jag orka med ditt?
*Fent = Fentanyl.
"mitt hjärta slår så jävla fort jag tror jag kommer dö, jag har rökt nå jävla skit .. Jag har ringt ambulans, men de skulle ta så jävla lång tid, kan du komma hit och köra mig på akuten?"
Mitt hjärta stannade upp, och jag fick kämpa för att hålla tårarna inne. Bad till gud att bensinen skulle räcka och sen körde jag, så fort jag bara kunde med allt under kontroll och tårarna rann..
Varför i helvete gör du så här mot mig? Och mot dig själv? Och din familj?
Har setat på intensiven och sett på dig, med kablar och slangar över hela kroppen. Vakat över dina hjärtslag och hur mycket syre du tar in.
Jag har lyssnat när du berättat för personalen vad du har tagit, och hur mycket.
Jag har tvingat tillbaka alla känslor av svek, sorg, och besvikelse
och jag har setat och hållt din hand och bara tänkt, Hur kunde det bli såhär? Hur kunde du hamna så jävla fel?
Jag sa till dig att fortsätter du så här så kommer jag inte kunna finnas kvar i ditt liv, den dagen du beslutar dig för att sluta med drogerna då kommer jag vara med dig varje minut om så krävs.
Men jag klarar inte av att känna såhär, klarar inte av oron, lögnerna, ångesten, att ständigt kolla telefonen för att du kanske har hört av dig, för att det kanske har hänt någonting.
Jag har inte orken till det, om jag ska vaka över dig så kommer jag dö själv.
Jag kom precis hem, Jag har setat vid din sida sen klockan 00 ^ och du somnade efter att dom proppat i dig massa lugnande (vad är det för sjuk jävla sjukvård som ger missbrukare mer droger?)
Helt sjukt, jag blir arg och frustrerad. Kan han inte sova så får han väl vara vaken då, så tycker jag. Men nej, vi gör det enkelt. Proppar i honom lite mer så sover han så lugnt och fint sen och ja föresten får du abstinens besvär så kan du få lite andra piller också, benzo ^ GREAT SUCCESS.
äh fyyyyy faaaan i helvete.
Jag vet att drogerna är starkare än allt annat runt om och det gör så jävla ont, så jävla ont att misslyckas, att se en människa man älskar tyna bort. Jag har sett det förut och trodde jag skulle slippa se det igen, men nej. Tydligen inte.
Jag har väntat på att denna dagen ska komma, då något allvarligt skulle hända dig. Hur hemskt det än var så hoppades jag på att du skulle vakna upp och se att det inte håller längre, att du måste byta riktning i ditt liv.
Orden du sa till mig när du låg på IVA skar i mitt hjärta
"Det hemskaste är inte att jag är här, det jobbigaste är att jag inte kommer kunna röka min sista Fent*"
Jag orkar inte ens med att hantera mitt eget beroende, hur ska jag orka med ditt?
*Fent = Fentanyl.
Kommentarer
Postat av: thesswester - inte som alla andra
sv: jag förstår det, hemskt :(
Trackback
