Det är ju hemskt
Jag sitter här och läser och läser om opiater, hur folk trillade dit, deras historier ur skiten och fan det känns hopplöst.
Det känns helt hopplöst.
Jag ska citera lite från en forumtråd jag hittade angående en kille som faktiskt verkade vilja sluta..
Jag tror egentligen också det, men känslan av att aldrig mer kunna använda opiater är ingen kul tanke att bolla runt med... Jag hoppas på att jag lyckas hålla det någon gång i framtiden hehe. "
"Men att inte ens kunna koppla av med den personen man älskar utan opiater i systemet är så jävla illa..."
"När alla mina broar brunnit för längesen kunde jag ändå inte föreställa mig ett liv utan opioider"
"Fan också, när man precis dragit det sista subet och känner sig lite bättre till mods för man vet att det inte kommer in något mer förräns om över en vecka.. DÅ får man ett sms...... MEN jag ska fan inte köpa mera nu!"
Jag sitter här och gråter, jag gråter för att jag vet att du är förlorad. För att du vill inte sluta, inte ens för mig. Inte ens för oss. Och du vill inte ha hjälp, du vill ingenting förutom att få ditt härligt euforiska opiatrus.
Jag vet inte ens varför jag sitter och läser, det gör det bara svårare. Men jag förstår ju hur svårt det är. Det är omöjligt att sluta med opiater om man inte vill till 100%. Och även om man slutar så kommer man alltid att sakna ruset. "Det svåraste är inte att sluta, det svåraste är att inte trilla tillbaka"
Jag förstår nu, även fast jag inte vill, men jag förstår verkligen.
Fan vad illa detta är. Vad är det för liv vi lever?
Det känns helt hopplöst.
Jag ska citera lite från en forumtråd jag hittade angående en kille som faktiskt verkade vilja sluta..
"Om du i sanning blivit opiatfrälst kan du glömma alla sådana idéer om din avsikt inte är att bli frälst igen.
Påminnelser gör bara minnena färskare."
"Fan, säg inte så! Påminnelser gör bara minnena färskare."
Jag tror egentligen också det, men känslan av att aldrig mer kunna använda opiater är ingen kul tanke att bolla runt med... Jag hoppas på att jag lyckas hålla det någon gång i framtiden hehe. "
"Men att inte ens kunna koppla av med den personen man älskar utan opiater i systemet är så jävla illa..."
"När alla mina broar brunnit för längesen kunde jag ändå inte föreställa mig ett liv utan opioider"
"Fan också, när man precis dragit det sista subet och känner sig lite bättre till mods för man vet att det inte kommer in något mer förräns om över en vecka.. DÅ får man ett sms...... MEN jag ska fan inte köpa mera nu!"
Jag sitter här och gråter, jag gråter för att jag vet att du är förlorad. För att du vill inte sluta, inte ens för mig. Inte ens för oss. Och du vill inte ha hjälp, du vill ingenting förutom att få ditt härligt euforiska opiatrus.
Jag vet inte ens varför jag sitter och läser, det gör det bara svårare. Men jag förstår ju hur svårt det är. Det är omöjligt att sluta med opiater om man inte vill till 100%. Och även om man slutar så kommer man alltid att sakna ruset. "Det svåraste är inte att sluta, det svåraste är att inte trilla tillbaka"
Jag förstår nu, även fast jag inte vill, men jag förstår verkligen.
Fan vad illa detta är. Vad är det för liv vi lever?
Kommentarer
Postat av: XOXO, LANAH
Sv: Eller hur. :( Allt brA?
Postat av: Anonym
Hur är det?
Postat av: Alexandra - Uppsalas största blogg
Vinnaren av dagens blogg finns uppe nu! :) Kika in om du vann eller var med och tävla i den nya tävlingen. Klicka bara på länken här under :)
http://vadfanskajagheta.se/2010/october/torsdag-dagens-blogg-1.html#comment
Postat av: Anonym
Jag känner typ samma sak idag blev utan jobb förtvå dagar sen så..hmm
Postat av: Alexandra - Uppsalas största blogg
sv. superkul att du är med i dagens blogg :D
jag är själv med i en tävling och skulle behöva din hjälp. Det tar bara en sekund.. Skulle du kunna rösta på min outfit här? klicka på länken och sen på rösta. Det skulle vara guld värt. Kram
http://www.ellos.se/?startpage=3976&action=detail&id=403&extcmp=SE_FBSHARE_AW10KLING&lang=SE
Trackback
